jag skulle ju blogga om att maria var här och att vi gick på festival och hade oss. att vi drack whiskey och sjöng med på franska och sen hamnade på digital och hur det gick sen. jag skulle säga något fyndigt om sms-panelen och killproblem, och jag skulle säga att det var underbart och kom hit igen.

jag skulle ju skriva listor och organisera mig. jag skulle planera min tid och göra allt jag måste ha gjort till på måndag. jag skulle göra färdigt den där jävla fiskboken.

jag skulle dricka mitt te och ta det lugnt mitt i stressen. andas. andas. andas. jag skulle sluta få panikattacker och sluta vara gråtfärdig framför kexhyllan på sainsbury’s.

istället häller jag upp mig ett bad och tvättar håret för imorn ska jag till frissan och bli fin. sist jag hade klippt mig, förra året, jobbade jag ett skift på pav, och sen gick vi ut med glen på arc och jag har aldrig varit snyggare. fick jag veta.

men jag målade en fin bakgrund till min museepanel och pratade med kamel. teet kallnade och jag fick koka nytt.

och angående gårdagens dikt kan jag bara rekommendera nyfikna läsare att googla konströrelsen dada. jepp. gonatt.

david & the citizens – as you fall (i watch with love)